På måndag är det dags för ultraljud och vi ska få se det lilla livet. Har ju iofs redan sett den två gånger, men den var ju så liten så jag fokuserade bara på hjärtat som slog. Har haft lite knepiga tankar inför ul, att magen är tom, att den är död, att jag bara inbillat mig hela graviditeten....
Men i morse när det var sån fart på h*n så är det svårt att tro det skulle vara inbillning :-)
Är ju inte ensam om såna tankar, många blivande mammor känner lika... Men oro är väl en del av det. När bebis är ute finns det en miljard nya saker att oroa sig för.
Allt ska nog gå bra, bara sluta fundera så mycket och sluta googla, finns ju nästan bara skräckhistorier att läsa och det behöver jag inte just nu :-P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar