Magen

Det är inte så lätt alla gånger när man ser sig i spegeln och magen bara växer. Jag vet att det tillhör graviditeten och att det bara är bäbisen som behöver plats, men när man har kämpat som ett djur för att få bort den så känns det lite vemodigt. Vill så klart ha en fin gravidmage och jag vet att den försvinner i augusti, men...

Jag är såklart överlycklig över att vara gravid och att allt gått som en dans hittills. Att må så här bra som gravid är helt otroligt, visst jag har foglossning, men det hade ju kunnat vara mycket värre. Sen att hormonerna gör tårkanalerna till värsta Niagarafallet ibland hör väl till....men att grina till Harry Potter kanske är att ta i :-)

Har sen ett par veckor tillbaka kännt sprattel i magen, det är en häftig känsla! Det är fortafarande väldigt sporadiskt som jag känner nått, men det finns där. Längtar till dess att man kan känna det från utsidan, kommer bli mer på riktigt för oss alla då.
Den 17 mars är det dags för ultraljud. Även om jag sett knyttet 2 gånger redan så kommer h*n vara mer människo-lik denna gång, nått mer än bara en fläck med ett hjärta som slår. Det är spännande, mycket som kommer bli annorlunda för vår lilla famlij. Jag ska bli mamma "på riktigt", hjärtat blir två-barns far och lillkillen kommer för första gången på sina nio år tvingas dela uppmärksamheten med nån annan. Blir nog jobbigast för honom :-)