För nån månad sen var jag ju iväg till läkaren på halvårskontroll. Allt var fint men läkaren sa att jag inte ska räkna med att gå ner nått mer, att jag skulle vara nöjd med det jag gått ner.
Jag ville så klart inte lyssna på det örat. Jag var jättenöjd med det jag lyckats gå ner, men jag kände mig inte färdig. Så jag har tränat och tänkt lite mer på vad jag har ätit och skam den som ger sig! Vågen har tagit ett litet skutt!! Nu är jag snart nere på åttio-talet, har inte varit där sen gymnasiet.
Jag är glad idag :-)
lördag 14 december 2013
tisdag 3 december 2013
Flåset blir bättre
Det har gjort stor skillnad sen jag smackade in med mer konditionsträning på gymmet. Putet på magen har blivit lite mindre och jag fixar nu att springa i en minut! Låter rätt fånigt, men för mig är det stort. Hållt i träningen ett tag nu oxå så jag slipper mer eller mindre den där träningsvärken, bara hålla efter det jag börjat med.
Det enda som är riktigt jobbigt med att springa är att efter ha gått ner så pass mycket som jag gjort så finns ju ett antal kilo lös hud som inte riktigt flaxar i takt med mina steg på löpbandet. Undrar verkligen hur jag ser ut bakifrån?? Känner ju hur det skvalpar och har sig, men ingen som har skrattat än iaf :-)
Idag ska jag se om jag inte kan få med mig min träningskompanjon, det är lite tråkigt att träna ensam
Det enda som är riktigt jobbigt med att springa är att efter ha gått ner så pass mycket som jag gjort så finns ju ett antal kilo lös hud som inte riktigt flaxar i takt med mina steg på löpbandet. Undrar verkligen hur jag ser ut bakifrån?? Känner ju hur det skvalpar och har sig, men ingen som har skrattat än iaf :-)
Idag ska jag se om jag inte kan få med mig min träningskompanjon, det är lite tråkigt att träna ensam
måndag 25 november 2013
Mental vägg
Jag har börjat med intervall träning på löpbandet, lite cardio-träning. Super för min kassa kondition och toppen för fettförbränningen! Men...den där mentala väggen jag hamnar vid när jag springer.....
Jag brukar gå raskt i ca 5 minuter och sen springer jag så länge jag orkar (just nu är det bara ca 45 sekunder)...där nånstans går jag in i den där väggen. Den är såå svår att ta sig igenom. Försöker att pressa mig själv, men kroppen vill inte alltid göra vad jag vill. Jag vet ju att jag inte kommer dö, jag vet att min kropp klarar av det....men...
Ibland måste jag se tillbaka på hur det var för ett år sen.
Att se framåt att veta vad man vill åstadkomma är toppen, jag har massor med mål jag vill uppnå, men ibland kan det vara bra att se tillbaka på var man kom ifrån. Jag har kommit väldigt långt men har lång väg kvar innan jag är där jag vill vara.
Bara kämpa vidare, snart nog kan jag nog springa en hel minut ;-P
Jag brukar gå raskt i ca 5 minuter och sen springer jag så länge jag orkar (just nu är det bara ca 45 sekunder)...där nånstans går jag in i den där väggen. Den är såå svår att ta sig igenom. Försöker att pressa mig själv, men kroppen vill inte alltid göra vad jag vill. Jag vet ju att jag inte kommer dö, jag vet att min kropp klarar av det....men...
Ibland måste jag se tillbaka på hur det var för ett år sen.
- 45 kilo tyngre
- Hade svårt att gå ner på huk
- Använde astmamedicin varje dag
- Kunde inte gå uppför "mördarbacken" hemma
- Orkade inte en timme på gymmet
- Kunde definitivt inte springa i 45 sekunder
- mm mm
Att se framåt att veta vad man vill åstadkomma är toppen, jag har massor med mål jag vill uppnå, men ibland kan det vara bra att se tillbaka på var man kom ifrån. Jag har kommit väldigt långt men har lång väg kvar innan jag är där jag vill vara.
Bara kämpa vidare, snart nog kan jag nog springa en hel minut ;-P
tisdag 19 november 2013
Komma igång....
...med träningen igen är inte lätt alla gånger. Blev ju ett uppehåll i och med missfallet, men nu jäklar!!
Det är skönt att få röra på sig, igår blev det 2 tränarledda pass. Ett EasyLine-pass och ett Core-pass. Det känns faktiskt i magen idag :-)
Idag blir det kondition, intervallträning. Hatar att springa, men det är bra för hjärtat ;-) behöver få upp flåset lite mer.
Vågen står fortfarande still, pendlar nått kilo upp och ner. Lite surt, men det är bara att kämpa på och se om det händer nått på vågen. Rätt säker på att kroppen omformar sig iaf, kläderna hänger lite mer och det är sååå skönt när man bara kan gå in i en butik, plocka ett plagg från hyllan och veta att man kan ha det.
Kan ju tala om att när man haft 54-56 i byxor så ser ett par 46-or vääldigt små ut. Var helt övertygad om att dom skulle vara för små, dom såg ju såå puttiga ut. Men dom satt alldeles perfekt och lyckan var total!
Problemet nu är ju att det är så mycket roligare att köpa kläder, vilket kan bli rätt så dyrt. Måste rensa ur garderoben igen, kommer eka rätt ordentligt i den, men det kan jag leva med.
Nu ska jag se till att hålla igång med träningen, vänta på att kroppen ska komma ifas efter missfallet och sen ska bebisversktaden startas upp igen <3
Det är skönt att få röra på sig, igår blev det 2 tränarledda pass. Ett EasyLine-pass och ett Core-pass. Det känns faktiskt i magen idag :-)
Idag blir det kondition, intervallträning. Hatar att springa, men det är bra för hjärtat ;-) behöver få upp flåset lite mer.
Vågen står fortfarande still, pendlar nått kilo upp och ner. Lite surt, men det är bara att kämpa på och se om det händer nått på vågen. Rätt säker på att kroppen omformar sig iaf, kläderna hänger lite mer och det är sååå skönt när man bara kan gå in i en butik, plocka ett plagg från hyllan och veta att man kan ha det.
Kan ju tala om att när man haft 54-56 i byxor så ser ett par 46-or vääldigt små ut. Var helt övertygad om att dom skulle vara för små, dom såg ju såå puttiga ut. Men dom satt alldeles perfekt och lyckan var total!
Problemet nu är ju att det är så mycket roligare att köpa kläder, vilket kan bli rätt så dyrt. Måste rensa ur garderoben igen, kommer eka rätt ordentligt i den, men det kan jag leva med.
Nu ska jag se till att hålla igång med träningen, vänta på att kroppen ska komma ifas efter missfallet och sen ska bebisversktaden startas upp igen <3
söndag 27 oktober 2013
Pisshelg
Helgen började bra med en väldigt trevlig kryssning med ett par jobbarkompisar och min ena bror kom upp, men sen blev det bara skit.
Började igår med att jag började småblöda lite, sen kom smärtan och ju längre dagen gick dessto mer blödde det och smärtan blev bara värre. Igår kväll åkte jag och raringen in till akuten då jag inte stod ut längre. Det är inte roligt när man har så ont att man sitter dubbelvikt och mår illa av smärta. Tillslut kom gyn-läkaren iaf, efter en undersökning och ett vaginalt ultraljud konstaterades ett missfall.
Har en tid på tisdag för ett vul, hade då hoppats få se hjärtslag och sen kunna börja tala om den goda nyheten, men som det är nu så blir det att åka in på tisdag för att se att allt har kommit ut så jag slipper skrapas.....
Folk pratar om högre makter, att man får det man förtjänar... Men jag vet inte vad vi gjort för illa för att förtjäna det vi varit med om den senaste tiden. Har nu varit med om två av de värsta sakerna som en gravid kvinna kan gå igenom. När ska vi få ha lite tur?? Kanske inte är meningen att vi ska ha barn.....
Det är väldigt tungt just nu, ska försöka smälta vad som hänt......
Det är inte så jävla enkelt som folk tror att skaffa barn, skulle det ta sig igen sen så kommer det vara väldigt svårt att tro på det, kommer gå och känna efter, vet ju hur ett utomkveds och ett missfall känns....
Avundas dom som lyckas, gläds med dom och gråter för min egen del. Även om jag vet att ett missfall beror på att fostret inte var livdugligt känns det som ett gigantiskt misslyckande
Började igår med att jag började småblöda lite, sen kom smärtan och ju längre dagen gick dessto mer blödde det och smärtan blev bara värre. Igår kväll åkte jag och raringen in till akuten då jag inte stod ut längre. Det är inte roligt när man har så ont att man sitter dubbelvikt och mår illa av smärta. Tillslut kom gyn-läkaren iaf, efter en undersökning och ett vaginalt ultraljud konstaterades ett missfall.
Har en tid på tisdag för ett vul, hade då hoppats få se hjärtslag och sen kunna börja tala om den goda nyheten, men som det är nu så blir det att åka in på tisdag för att se att allt har kommit ut så jag slipper skrapas.....
Folk pratar om högre makter, att man får det man förtjänar... Men jag vet inte vad vi gjort för illa för att förtjäna det vi varit med om den senaste tiden. Har nu varit med om två av de värsta sakerna som en gravid kvinna kan gå igenom. När ska vi få ha lite tur?? Kanske inte är meningen att vi ska ha barn.....
Det är väldigt tungt just nu, ska försöka smälta vad som hänt......
Det är inte så jävla enkelt som folk tror att skaffa barn, skulle det ta sig igen sen så kommer det vara väldigt svårt att tro på det, kommer gå och känna efter, vet ju hur ett utomkveds och ett missfall känns....
Avundas dom som lyckas, gläds med dom och gråter för min egen del. Även om jag vet att ett missfall beror på att fostret inte var livdugligt känns det som ett gigantiskt misslyckande
tisdag 22 oktober 2013
Vinter
Nu är vintern på väg. Snön är här, även om det just nu regnar, temperaturen kryper sakta neråt och jag fryser!! Har aldrig tidigare någonsin frusit på det här viset. Om jag kunde så skulle jag sova i overall och termoraggisar. Nu är det tur att jag delar säng med ett levande element ;-)
För nån månad sen var vi på marknad och jag köpt ett par ulltofflor, mitt bästa köp ever! Dom är så sköna. Väldigt skönt att också ha möjligheten att elda i kaminen i vardagsrummet, även om de övriga i familjen brukar klaga på att det blir för varmt :-)
Mycket som händer nu, bygger i trädgården, renoverar inomhus..... Inte lätt att få alla delar i livet att passa ihop alla gånger, träningen har fått stått tillbaka lite en period nu, men det ska bli bättring
För nån månad sen var vi på marknad och jag köpt ett par ulltofflor, mitt bästa köp ever! Dom är så sköna. Väldigt skönt att också ha möjligheten att elda i kaminen i vardagsrummet, även om de övriga i familjen brukar klaga på att det blir för varmt :-)
Mycket som händer nu, bygger i trädgården, renoverar inomhus..... Inte lätt att få alla delar i livet att passa ihop alla gånger, träningen har fått stått tillbaka lite en period nu, men det ska bli bättring
tisdag 8 oktober 2013
6-månaders koll
Igår var jag på 6-månaders koll på Skönvikt.
Det gick riktigt bra och läkaren var nöjd. Alla prover såg fina ut, jag har tappat 30 cm i midjan, 15 bmi enheter och lite mer än 40 kilo.
Hon tyckte att jag skulle vara nöjd så, trodde inte att jag skulle tappa så mycket mer eftersom jag startade på så pass högt bmi (52.2). Att jag ska komma ner på normalt bmi finns det inte nån chans att jag ska göra, har heller aldrig haft det som mål.
Jag är jättenöjd med hur långt jag har kommit hittills, ska fortsätta träna och tänka på vad jag äter så kan nog vågen röra sig neråt lite till ;-P
Snart dags att starta nästa kapitel i resan - bebisverkstad <3
Vet ju nu att hormonerna är i balans vilket betyder att jag nu har ordentlig ägglossning och det är ju en bra början :-) Vi får se vad framtiden håller för oss <3
Det gick riktigt bra och läkaren var nöjd. Alla prover såg fina ut, jag har tappat 30 cm i midjan, 15 bmi enheter och lite mer än 40 kilo.
Hon tyckte att jag skulle vara nöjd så, trodde inte att jag skulle tappa så mycket mer eftersom jag startade på så pass högt bmi (52.2). Att jag ska komma ner på normalt bmi finns det inte nån chans att jag ska göra, har heller aldrig haft det som mål.
Jag är jättenöjd med hur långt jag har kommit hittills, ska fortsätta träna och tänka på vad jag äter så kan nog vågen röra sig neråt lite till ;-P
Snart dags att starta nästa kapitel i resan - bebisverkstad <3
Vet ju nu att hormonerna är i balans vilket betyder att jag nu har ordentlig ägglossning och det är ju en bra början :-) Vi får se vad framtiden håller för oss <3
torsdag 12 september 2013
Sol idag
Idag är en lite bättre dag. Hade egentligen inte tid att åka till jobbet idag, alldeles för mycket att göra hemma.
Vågen gjorde ett skutt idag, vet ju att man har platåer, men det är lika jobbigt ändå. Är rädd för att min kropp kommer stanna i vikt innan jag känner att jag är klar. Har gått ner 42 kg hittills, har ca 20-25 kg till jag vill gå ner.
Nått som är jättejobbigt är alla som säger att "Nu ska du väl inte gå ner mer? Då blir du ju för mager!"
För det första: Har svårt att se mig som mager när bmi fortfarande ligger på kraftig övervikt
För det andra: Är ganska säker på att det är min hälsa det handlar om, inte någonannans
För det tredje: Kan förstå att det är stor skillnad på mig jämfört med ett halvår sen, men jag orkar så mycket mer, allt är så mycket lättare
Låt mig få lära känna mig själv i min nya kropp, mitt nya utseende, innan det kommer en massa "goda råd"/pekpinnar
En annan sak som jag i och för sig räknat med, men inte förstått hur jobbigt jag skulle tycka att det var, är all lös hud. Innan viktnedgången så var ju all hud fylld. Det dallrade men det var endå rätt fast, men nu.... Det är nått hemskt vad det hänger och slänger. Överarmarna, låren och magen.... Halva mina överarmar består av lös hud, om jag inte hade all lös hud på lår och mage så skulle jag kunna ha ett par storlekar mindre i byxor. Det är inte särskilt roligt att vika ner en massa hud i kläderna och inte känner man sig vidare attraktiv....
En del kan man träna bort, men jag kommer aldrig kunna få bort den mängden jag har med nått annat än kirurgi, bukplastik är det man kan få hjälp med av landstinget (om man har tur) men allt annat måste man betala själv...eftersom jag inte är miljonär så lär det aldrig hända. Men den som lever får se
Vågen gjorde ett skutt idag, vet ju att man har platåer, men det är lika jobbigt ändå. Är rädd för att min kropp kommer stanna i vikt innan jag känner att jag är klar. Har gått ner 42 kg hittills, har ca 20-25 kg till jag vill gå ner.
Nått som är jättejobbigt är alla som säger att "Nu ska du väl inte gå ner mer? Då blir du ju för mager!"
För det första: Har svårt att se mig som mager när bmi fortfarande ligger på kraftig övervikt
För det andra: Är ganska säker på att det är min hälsa det handlar om, inte någonannans
För det tredje: Kan förstå att det är stor skillnad på mig jämfört med ett halvår sen, men jag orkar så mycket mer, allt är så mycket lättare
Låt mig få lära känna mig själv i min nya kropp, mitt nya utseende, innan det kommer en massa "goda råd"/pekpinnar
En annan sak som jag i och för sig räknat med, men inte förstått hur jobbigt jag skulle tycka att det var, är all lös hud. Innan viktnedgången så var ju all hud fylld. Det dallrade men det var endå rätt fast, men nu.... Det är nått hemskt vad det hänger och slänger. Överarmarna, låren och magen.... Halva mina överarmar består av lös hud, om jag inte hade all lös hud på lår och mage så skulle jag kunna ha ett par storlekar mindre i byxor. Det är inte särskilt roligt att vika ner en massa hud i kläderna och inte känner man sig vidare attraktiv....
En del kan man träna bort, men jag kommer aldrig kunna få bort den mängden jag har med nått annat än kirurgi, bukplastik är det man kan få hjälp med av landstinget (om man har tur) men allt annat måste man betala själv...eftersom jag inte är miljonär så lär det aldrig hända. Men den som lever får se
onsdag 11 september 2013
Idag är en sån dag
Bara tråkigt, vågen står still, förkylning på ingående så ingen träning mer denna vecka, sötsug så det skriker om det.....
http://www.youtube.com/watch?v=MYzT36DA0Rk
Lyssnar på denna och det känns som jag idag
http://www.youtube.com/watch?v=MYzT36DA0Rk
Lyssnar på denna och det känns som jag idag
lördag 24 augusti 2013
Min tur håller i sig
Har ju som bekant haft lite otur i sommar, den verkar hålla i sig.
Vissa som gör en gastric bypass operation får ont i lederna, det har att göra med snabb viktnedgång och att ligament/muskler/senor och brosk inte hinner med riktigt. Jag har fått jäkligt ont i höfterna av alla ställen. Jobbade natt onsdag-torsdag och torsdag-fredag och kunde knappt resa mig,ännu mindre springa på larm. Det gjorde så ont att jag bara ville grina. Varje steg kändes som om nån satte en kniv i leden på mig....
Nu är det vila som gäller i helgen, ska bara måla det lilla sista på baksidan och måla runt fönstren, då står jag still så det går bra.
Provade en jacka igår, en jacka som jag inte kunnat ha sen gymnasiet. Nu sitter den perfekt!! Är en blåkläder-jacka så den är varm och skön nu till hösten :-)
Nu ut och njuta av solen, ha det underbart mina vänner
Vissa som gör en gastric bypass operation får ont i lederna, det har att göra med snabb viktnedgång och att ligament/muskler/senor och brosk inte hinner med riktigt. Jag har fått jäkligt ont i höfterna av alla ställen. Jobbade natt onsdag-torsdag och torsdag-fredag och kunde knappt resa mig,ännu mindre springa på larm. Det gjorde så ont att jag bara ville grina. Varje steg kändes som om nån satte en kniv i leden på mig....
Nu är det vila som gäller i helgen, ska bara måla det lilla sista på baksidan och måla runt fönstren, då står jag still så det går bra.
Provade en jacka igår, en jacka som jag inte kunnat ha sen gymnasiet. Nu sitter den perfekt!! Är en blåkläder-jacka så den är varm och skön nu till hösten :-)
Nu ut och njuta av solen, ha det underbart mina vänner
torsdag 15 augusti 2013
Äntligen!
hände det jag längtat efter! Jag har kommit ner på två-siffrigt. Det är en helt underbar känsla, att efter ca 10 år slippa se tre siffror på vågen. Det har gått trögt neråt nu den senaste tiden och jag har inbillat mig att jag inte kommer gå ner mer. Men så gör vågen ett litet (!) skutt och jag känner mig inte så tröstlös längre. Har kommit igång med träningen igen nu. Känns riktigt skönt faktiskt. Blandar gymmet med powerwalks, tror att det kan vara bra att få in ren konditionsträning och inte bara lyfta skrot :-) Hade en vän med mig på gymmet idag, rätt bra faktiskt eftersom vi pressar varandra, ingen vill låta den andra "vinna", men när vikterna hamnade på 130 kg i benpressen fick det vara bra, det gick men oj vad det brände i låren! Får se om jag kan gå imorgon :-) En annan sak som jag kom på härom dagen när jag var ute och gick... Gick upp för en backe, den backen har tagit knäcken på mig förr, varit tvungen att stanna flera gånger i den för jag har inte fått luft. Men nu kom jag inte bara upp utan att stanna, jag var inte ens andfådd!! Snacka om "hallelulja moment", hade kunna göra en liten happydance på krönet om det inte kommit en massa folk. Det är så jäkla skönt när all tid jag lägger på träning ger resultat, inte bara på vågen utan konditionen och måendet i allmänhet. Just nu är jag så fruktansvärt nöjd med livet, saknar bara en sak.. Men snart är bebisverkstaden igång igen, om nån månad ska vi börja försöka igen. Hoppas det inte tar för lång tid att lyckas
lördag 3 augusti 2013
Snart jobba igen
På tisdag börjar jobbet igen. Här inte jobbat sen slutet av maj, det här varit en lång sommar hemma. Hade varit roligare om jag kunnat vara hemma utan att vara dålig, men man kan ju inte få allt.
Hade hoppats på att komma ner på två-siffrigt innan jobbet började. Men det blir nog inte så, var nära ett tag sen kom mensen och poff ett par kilo upp..... Börjar träna igen nästa vecka. Allt här läkt så nu är det bara att köra på :-)
onsdag 17 juli 2013
Längesedan
jag skrev nått här nu. Men nu mina vänner är jag på benen igen. Såret är nästan läkt, jag är inte sjukskriven mer och jag har semester!
Börjar komma ifatt med allt som varit eftersatt i huset, det går sakta men säkert frammåt med ommålning av huset. På lördag har vi 70-års kalas här hemma (jag 30 och älsklingen 40). Ska bli riktigt kul, många goda vänner kommer och så klart våra familjer, nästan alla iaf <3
Huvudet har snart kommit ifatt med att förstå vad som hänt de senaste månaderna. Allt är inte lika svart längre. Däremot så har jag en karl som blivit väldigt nervös över att jag ska bli gravid igen. Han är så söt! Risken att det ska hända samma sak igen är inte så stor, risker finns med alla graviditeter. Har ju mer eller mindre blivit lovad att gå på specialistmödravården när jag blir gravid igen, så det känns tryggt.
Har inte hänt så mycket på vågen den här perioden, men kroppen behöver ju ta igen sig efter allt som hänt, intelångt kvar till två-siffrigt nu. Skulle vara väldigt kul att komma ner under hundra innan jag ska tillbaka till jobbet :-)
Börjar komma ifatt med allt som varit eftersatt i huset, det går sakta men säkert frammåt med ommålning av huset. På lördag har vi 70-års kalas här hemma (jag 30 och älsklingen 40). Ska bli riktigt kul, många goda vänner kommer och så klart våra familjer, nästan alla iaf <3
Huvudet har snart kommit ifatt med att förstå vad som hänt de senaste månaderna. Allt är inte lika svart längre. Däremot så har jag en karl som blivit väldigt nervös över att jag ska bli gravid igen. Han är så söt! Risken att det ska hända samma sak igen är inte så stor, risker finns med alla graviditeter. Har ju mer eller mindre blivit lovad att gå på specialistmödravården när jag blir gravid igen, så det känns tryggt.
Har inte hänt så mycket på vågen den här perioden, men kroppen behöver ju ta igen sig efter allt som hänt, intelångt kvar till två-siffrigt nu. Skulle vara väldigt kul att komma ner under hundra innan jag ska tillbaka till jobbet :-)
måndag 24 juni 2013
Det suger
Det här är inget roligt längre. Jag är trött på att ha ont, jag är trött på att gå hemma och se allt som skulle behöva göras, jag tycker synd om David som under de senaste veckorna fått göra allt själv. Jag vill hjälpa till att måla huset, jag vill rensa ogräset ur rabatterna, jag vill ta en prommenad i solen, jag vill åka och bada!!
Imorgon är det återbesök och visa upp såret, det är fortfarande öppet och det såsar fortfarande en del. Kan inte gå tillbaka till jobbet med det såret....
Det suger att vara sjukskriven, lönen kommer vara obefintlig, ersättningen från försäkringskassan kommer i slutet av juli om jag har tur, ingen av alla de försäkringar jag har täcker det som hänt, å just ja om ett par veckor har vi kalas här hemma....ska bjuda på mat och dryck, blir spännande det här..... Blir ett litet lotteri när räkningarna ska betalas, men vi har klarat det förr och kommer göra det igen, även om det blir tufft.
Och varför är alla människor gravida nu?? Överallt ser man kvinnor med stora magar.. Jag missunnar verkligen inte nån att få barn, känns bara extra jobbigt efter allt som hänt
Det enda positiva som blivit av allt det här är att vågen tagit ett skutt ner igen
Imorgon är det återbesök och visa upp såret, det är fortfarande öppet och det såsar fortfarande en del. Kan inte gå tillbaka till jobbet med det såret....
Det suger att vara sjukskriven, lönen kommer vara obefintlig, ersättningen från försäkringskassan kommer i slutet av juli om jag har tur, ingen av alla de försäkringar jag har täcker det som hänt, å just ja om ett par veckor har vi kalas här hemma....ska bjuda på mat och dryck, blir spännande det här..... Blir ett litet lotteri när räkningarna ska betalas, men vi har klarat det förr och kommer göra det igen, även om det blir tufft.
Och varför är alla människor gravida nu?? Överallt ser man kvinnor med stora magar.. Jag missunnar verkligen inte nån att få barn, känns bara extra jobbigt efter allt som hänt
Det enda positiva som blivit av allt det här är att vågen tagit ett skutt ner igen
tisdag 11 juni 2013
Sakta men säkert
läker det i magen. Färgerna som finns på den skulle vara bra mycket snyggare på en vägg eller nått. Svullnaden har inte minskat nått särskilt och det har varit så mycket vätska som gått ut i huden att huden på undersidan av magen blivit alldeles hård, ni som jobbar i vården vet vad jag menar.
Haft jättemycket och bra stöttning av familj och vänner genom den här historien, vilket jag är väldigt tacksam för. Kommer vara fruktansvärt jobbigt den dagen vi blir gravida igen, tankarna som redan nu är svåra att skuffa undan. Kommer nästa graviditet går bra? Kommer samma sak hända igen?
Jag menar, jag har ju redan lyckats med nått som bara drabbar ca 2% av alla graviditeter och då slutar inte alla så illa som mitt gjorde. Och hur stor är sannolikheten egentligen att man lyckas träffa första ägglossningen efter gbp-en?
Nu till nått roligare. För första gången på jag vet inte hur länge är jag nere under 110 kilo!! Det var mitt första mål på den här resan.... Jag väger nu 107,9 kilo!!! Helt sanslöst härligt :-) Nästa mål är att hamna under 100..... Får se hur lång tid det tar, nu får jag ju inte träna nått på gym förren det är helt läkt i buken, så det blir nog till hösten. Men vi har ju massor att göra på huset, bara jag blir fit for fight igen
Haft jättemycket och bra stöttning av familj och vänner genom den här historien, vilket jag är väldigt tacksam för. Kommer vara fruktansvärt jobbigt den dagen vi blir gravida igen, tankarna som redan nu är svåra att skuffa undan. Kommer nästa graviditet går bra? Kommer samma sak hända igen?
Jag menar, jag har ju redan lyckats med nått som bara drabbar ca 2% av alla graviditeter och då slutar inte alla så illa som mitt gjorde. Och hur stor är sannolikheten egentligen att man lyckas träffa första ägglossningen efter gbp-en?
Nu till nått roligare. För första gången på jag vet inte hur länge är jag nere under 110 kilo!! Det var mitt första mål på den här resan.... Jag väger nu 107,9 kilo!!! Helt sanslöst härligt :-) Nästa mål är att hamna under 100..... Får se hur lång tid det tar, nu får jag ju inte träna nått på gym förren det är helt läkt i buken, så det blir nog till hösten. Men vi har ju massor att göra på huset, bara jag blir fit for fight igen
onsdag 5 juni 2013
4 påsar blod...
och en blå mage senare.
När jag åkte till jobbet i måndags morse så hade jag en helt annan förväntning på dagen än vad som hände.
Jag skulle åka från jobbet, gå på tre-månaders samtal på Skönvikt och sen åka på ultraljud för att se att allt var bra med den lilla bönan i magen, nej det var verkligen ingen planerad graviditet så tätt inpå min magsäcksop men vi var inte ledsna. Däremot ville ödet annorlunda...
Strax innan 11 på fm, svimmade jag på jobbet. Har ett minne av att jag blev fruktansvärt illamående, hela kroppen började skaka sen vet jag inget förren min kollega sitter bredvid mig och ropar på hjälp. Det kommer springandes folk från alla håll, sköterska kommer, chefen kommer....allt ser väldigt annorlunda ut när man ligger på golvet och tittar upp på folk.
Chefen går ner för att ringa efter David medan jag försöker få världen att sluta snurra. När David kommer blir vi beordrade att åka raka vägen till akuten, så glad nu att vi gjorde det.
Väl på akuten svimmar jag igen, precis innanför entredörrarna, oj vilken fart det blev på personalen då! Upp på en bår och raka vägen in på ett rum, vid det här laget var jag fortfarande säker på att det hade med mitt låga blodtryck att göra. Dom tog en massa tester, trycket var lågt med det andra såg bra ut. När jag sa att jag var gravid och hade ont över buken fick jag åka upp till gyn-avdelningen. Där fick vi vänta ett tag, sen skulle jag lämna urinprov (inte det lättaste när världen snurrar). Efter ett tag fick jag komma in för att göra ett ultraljud. Läkaren sitter helt tyst, helt fokuserad på skärmen. Till sist säger han; Jag måste hämta en kollega, du blir nog inlagd.
Hans kollega kommer, tar en snabb kik och säger; Du har en blödning i buken, vi måste ta upp dig till mig, där finns det en bättre maskin.
Sag och gjort, vi åker iväg igen, nya korridorer, nya hissar. Får flytta över i en ny gynstol, vid det här laget har jag så ont så jag vet knappt vad som är upp och ner. De är tre olika läkare som står och tittar på ultraljudsskärmen, först knäpptyst, sen blir det fart. En ringer ner till operation, en fixar in nålar i armarna på mig och den tredje talar om vad som hänt....
Det befruktade ägget hade fastnat i den högra äggstocken, vuxit där och gjort att äggstocken brustit. Jag har en kraftig blödning i buken. Ilfart ner till operation, upp på nytt bord sen.........vaknar jag på uppvaket, David sitter bredvid mig.
Tydligen var det på håret att jag klarade mig, 1,5 liter blod fanns i buken + en hel del koagel (blodklumpar) vilket får mig att tro att det var på gång att brista redan förra veckan när jag hade ont och ringde sjukvårdsupplysningen, han sa att det var träningsvärk och det skulle hjälpa med vila....
Dom fick ta bort hela högra äggstock+ledare, det var för trasigt för att kunna reparera, men jag har ju en kvar. Kan bli svårare att bli gravid.... Det var inte riktigt så här vi hade planerat vår första graviditet.... Det är lite tungt nu, men jag lever iaf. Hade vi inte åkt in när vi gjorde, om vi hade avvaktat så är det inte säkert att jag hade klarat mig
När jag åkte till jobbet i måndags morse så hade jag en helt annan förväntning på dagen än vad som hände.
Jag skulle åka från jobbet, gå på tre-månaders samtal på Skönvikt och sen åka på ultraljud för att se att allt var bra med den lilla bönan i magen, nej det var verkligen ingen planerad graviditet så tätt inpå min magsäcksop men vi var inte ledsna. Däremot ville ödet annorlunda...
Strax innan 11 på fm, svimmade jag på jobbet. Har ett minne av att jag blev fruktansvärt illamående, hela kroppen började skaka sen vet jag inget förren min kollega sitter bredvid mig och ropar på hjälp. Det kommer springandes folk från alla håll, sköterska kommer, chefen kommer....allt ser väldigt annorlunda ut när man ligger på golvet och tittar upp på folk.
Chefen går ner för att ringa efter David medan jag försöker få världen att sluta snurra. När David kommer blir vi beordrade att åka raka vägen till akuten, så glad nu att vi gjorde det.
Väl på akuten svimmar jag igen, precis innanför entredörrarna, oj vilken fart det blev på personalen då! Upp på en bår och raka vägen in på ett rum, vid det här laget var jag fortfarande säker på att det hade med mitt låga blodtryck att göra. Dom tog en massa tester, trycket var lågt med det andra såg bra ut. När jag sa att jag var gravid och hade ont över buken fick jag åka upp till gyn-avdelningen. Där fick vi vänta ett tag, sen skulle jag lämna urinprov (inte det lättaste när världen snurrar). Efter ett tag fick jag komma in för att göra ett ultraljud. Läkaren sitter helt tyst, helt fokuserad på skärmen. Till sist säger han; Jag måste hämta en kollega, du blir nog inlagd.
Hans kollega kommer, tar en snabb kik och säger; Du har en blödning i buken, vi måste ta upp dig till mig, där finns det en bättre maskin.
Sag och gjort, vi åker iväg igen, nya korridorer, nya hissar. Får flytta över i en ny gynstol, vid det här laget har jag så ont så jag vet knappt vad som är upp och ner. De är tre olika läkare som står och tittar på ultraljudsskärmen, först knäpptyst, sen blir det fart. En ringer ner till operation, en fixar in nålar i armarna på mig och den tredje talar om vad som hänt....
Det befruktade ägget hade fastnat i den högra äggstocken, vuxit där och gjort att äggstocken brustit. Jag har en kraftig blödning i buken. Ilfart ner till operation, upp på nytt bord sen.........vaknar jag på uppvaket, David sitter bredvid mig.
Tydligen var det på håret att jag klarade mig, 1,5 liter blod fanns i buken + en hel del koagel (blodklumpar) vilket får mig att tro att det var på gång att brista redan förra veckan när jag hade ont och ringde sjukvårdsupplysningen, han sa att det var träningsvärk och det skulle hjälpa med vila....
Dom fick ta bort hela högra äggstock+ledare, det var för trasigt för att kunna reparera, men jag har ju en kvar. Kan bli svårare att bli gravid.... Det var inte riktigt så här vi hade planerat vår första graviditet.... Det är lite tungt nu, men jag lever iaf. Hade vi inte åkt in när vi gjorde, om vi hade avvaktat så är det inte säkert att jag hade klarat mig
fredag 24 maj 2013
Våga vägra vågen
Jag ska inte väga mig lika ofta längre, jag känner att det är ett stort stressmoment när jag inte går ner som jag vill. Det är ju inte konstigt att gå upp lite eller stå still, beroende på var i månaden man befinner sig :-)
Haft några jobbiga dagar nu, mycket som händer, mycket tankar att handskas med och det har varit riktigt tungt på jobbet, psykiskt påfrestande..... Det går ju upp och ner i vårdtyngd på ett äldreboende och just nu är det tungt på min avdelning. Det kommer gå över, frågan är bara hur lång tid det tar.
Den här veckan har jag inte varit på gymmet nånting, känns inte helt ok. Har däremot tvättat framsidan av huset eftersom vi ska måla om i år. Jisses vilken träningsvärk jag fick i musklerna runt bröstkorgen, inte lätt när man står med en rotborste på skaft ovanför huvudet, trycker den mot väggen och gnuggar..... Men det kommer bli fint :-)
Haft några jobbiga dagar nu, mycket som händer, mycket tankar att handskas med och det har varit riktigt tungt på jobbet, psykiskt påfrestande..... Det går ju upp och ner i vårdtyngd på ett äldreboende och just nu är det tungt på min avdelning. Det kommer gå över, frågan är bara hur lång tid det tar.
Den här veckan har jag inte varit på gymmet nånting, känns inte helt ok. Har däremot tvättat framsidan av huset eftersom vi ska måla om i år. Jisses vilken träningsvärk jag fick i musklerna runt bröstkorgen, inte lätt när man står med en rotborste på skaft ovanför huvudet, trycker den mot väggen och gnuggar..... Men det kommer bli fint :-)
torsdag 16 maj 2013
Trött
Just nu är jag trött, trött i kroppen, trött i huvudet, trött på mycket skit runt i kring......
Måste andas, samla fokus, hitta energi nånstans......
Vågen har tagit ett litet skutt igen, har nu gått ner 26 kg sen januari och det märks på kläderna :-)
Måste andas, samla fokus, hitta energi nånstans......
Vågen har tagit ett litet skutt igen, har nu gått ner 26 kg sen januari och det märks på kläderna :-)
lördag 11 maj 2013
Fullt upp
Det är nånting hela tiden, ved som ska tas om hand (kapas, klyvas, staplas) huset ska målas om, jag måste ta mig tid att göra det sista i sovrummet (två lister ska målas), sen allt annat som hör till när man har hem och familj...tvätt, städ, handla, laga mat, pussas, kramas och mysa i soffan, för att inte tala om promenader runt grannskapet med mina pojkar <3
Ett litet skutt har vågen tagit denna veckan oxå, gör inget :-) Nu är det 24,5 kilo sen januari, fortsätter det så här så blir det kanske bikini i sommar
Ska hem till en vän idag, hon ska hjälpa mig sy en klänning som jag kan ha när jag följer raringen ut på cruisingar
http://jetsettrend.se/p/hell-bunny-klnning-svartrda-knappar-1744
nått liknande den i länken, den är ju så läcker!!
Ett litet skutt har vågen tagit denna veckan oxå, gör inget :-) Nu är det 24,5 kilo sen januari, fortsätter det så här så blir det kanske bikini i sommar
Ska hem till en vän idag, hon ska hjälpa mig sy en klänning som jag kan ha när jag följer raringen ut på cruisingar
http://jetsettrend.se/p/hell-bunny-klnning-svartrda-knappar-1744
nått liknande den i länken, den är ju så läcker!!
tisdag 7 maj 2013
Kommer bli bra
Nu kan till och med jag se att det händer saker i kroppen.
Jag är så imponerad av alla i min närhet som har sån styrka i kroppen, som jobbar stenhårt för det dom vill uppnå vad gäller träning och sånt.... Kom på idag när jag stod framför spegeln....jag är ju faktiskt en av dom nu!! Har inte tänkt på det tidigare, men det stämmer..... Kämpar och sliter på gymmet 3-4 gånger i veckan, med eller utan vänner. Promenerar med familjen ( lillkillen på cykel ) när vi har möjlighet.
Det ger resultat :-)
Jag är så imponerad av alla i min närhet som har sån styrka i kroppen, som jobbar stenhårt för det dom vill uppnå vad gäller träning och sånt.... Kom på idag när jag stod framför spegeln....jag är ju faktiskt en av dom nu!! Har inte tänkt på det tidigare, men det stämmer..... Kämpar och sliter på gymmet 3-4 gånger i veckan, med eller utan vänner. Promenerar med familjen ( lillkillen på cykel ) när vi har möjlighet.
Det ger resultat :-)
Börjar se musklerna under "fluffet", midjan kommer tillbaka, orkar mycket mer..... För en del av er är det nog inte så mycket, men jag klarar att ta 90 kilo i benpressen, det är stort för mig!!
Å en annan sak, de här "crunch" maskinerna som man tränar magen på...jag har inte fixat dom tidigare, orkade inte ta mig upp, kom inte på tekniken, hade för mycket mage och tuttar... Men nu!! Det går så jäkla bra nu!! Orkar nästan hur många som helst, så lycklig att det funkar! Min nya favvo-maskin <3
måndag 6 maj 2013
Alla är vi olika
En sak som jag haft väldigt svårt för så här långt in i min resa är att inte jämföra mig med nån annan.
Läser om dom som går ner 30-40 kilo på ett par tre månader, nån som går ner 3-4 kilo på en vecka.... Sånt kan få vem som helst att tappa koncentrationen.
Jag måste verkligen jobba på att komma ihåg att alla är olika, alla har olika förutsättningar... Genetiskt kan inte alla tappa lika mycket, man har olika mycket muskler, olika kroppsbyggnader...
Det enda jag måste fokusera på är mig själv, jag kan inte göra nått åt alla andra. Hur det än är så har jag fram till idag gått ner lite över 23 kilo! 23 kilo som jag inte kommer få tillbaka. 23 kilo mindre att bära på.
Jag är pigg, mår toppen och orkar så mycket mer än tidigare!
Jag kanske inte går ner supersnabbt, men det går egentligen inte långsamt heller. Ett snitt på 1,3 kilo i veckan är inte dåligt!!
Läser om dom som går ner 30-40 kilo på ett par tre månader, nån som går ner 3-4 kilo på en vecka.... Sånt kan få vem som helst att tappa koncentrationen.
Jag måste verkligen jobba på att komma ihåg att alla är olika, alla har olika förutsättningar... Genetiskt kan inte alla tappa lika mycket, man har olika mycket muskler, olika kroppsbyggnader...
Det enda jag måste fokusera på är mig själv, jag kan inte göra nått åt alla andra. Hur det än är så har jag fram till idag gått ner lite över 23 kilo! 23 kilo som jag inte kommer få tillbaka. 23 kilo mindre att bära på.
Jag är pigg, mår toppen och orkar så mycket mer än tidigare!
Jag kanske inte går ner supersnabbt, men det går egentligen inte långsamt heller. Ett snitt på 1,3 kilo i veckan är inte dåligt!!
torsdag 2 maj 2013
Träna träna träna
Idag var jag på min första gruppträning sen jag började träna på Må Bättre. Det var riktigt jobbigt, trodde inte det skulle vara så tungt, men tävlingsinstikten kikade fram lite när man hade fler att "tävla" mot :-) Hoppas jag inte har för mycket träningsvärk imorgon så jag klarar ett pass till innan jobbet.
Nu blir det lite lunch innan jag ska stapla ved.....
Nu blir det lite lunch innan jag ska stapla ved.....
lördag 27 april 2013
Sen invägning denna veckan
Men det gör ju inte så mycket.
Hade inte gått upp så farligt, det räknas ju knappt. Trodde det skulle vara värre, känner mig riktigt uppblåst just nu.....Alltså det är ju väldigt bra att hormonerna stabiliseras och allt sätter fart igen, men jag gillar verkligen inte "lingonveckan".
Hade inte gått upp så farligt, det räknas ju knappt. Trodde det skulle vara värre, känner mig riktigt uppblåst just nu.....Alltså det är ju väldigt bra att hormonerna stabiliseras och allt sätter fart igen, men jag gillar verkligen inte "lingonveckan".
torsdag 25 april 2013
Det är dom små sakerna
som gör en så glad :-)
Att bältet i bilen räcker gott och väl över magen
Att kunna knäppa bältet i färdtjänstbilarna när jag åker med mina boende till sjukhuset
Att kunna sitta med benen i kors
Att kunna sitta på huk och sen resa sig utan att det känns som om knäna går av
Glömt väga mig idag, får se om jag kommer ihåg det imorgon.....Inte lätt när jag har förmiddagsturer att komma ihåg allt på morgonen
Att bältet i bilen räcker gott och väl över magen
Att kunna knäppa bältet i färdtjänstbilarna när jag åker med mina boende till sjukhuset
Att kunna sitta med benen i kors
Att kunna sitta på huk och sen resa sig utan att det känns som om knäna går av
Glömt väga mig idag, får se om jag kommer ihåg det imorgon.....Inte lätt när jag har förmiddagsturer att komma ihåg allt på morgonen
onsdag 24 april 2013
Uppblåst
fet som en blåval och bara blähh...... PMS anyone??
Igår lade en svägerska ut en länk, från Aftonbladet tror jag det var, där en grupp kvinnor fått mordhot över sig själva och sina barn för att de deltagit i en film på youtube angående ammning. Ehh va??
De flesta som tagit så illa vid sig av den videon var män. Män som valde att titta på en ammningsvideo. Män som jag är helt övertygad om inte har nått emot att se nakna bröst på film, i tidningar, på reklampelare ect.... Varför är det så provocerande att se en kvinna använda brösten till det som dom är gjorda för? Har kvinnor blivit så sexualiserade att våra bröst är objekt i mäns fantasi (inte alla män, det är jag medveten om) och när vi ammar förstörs den illusionen? Jag vet inte.....
Alla kvinnor kan/vill inte amma och det måste få vara deras val, men den dagen jag får barn tänker jag amma, oavsett om jag är hemma, borta eller på stan. Tar nån illa upp, behöver dom inte titta!! Och nej, så klart kommer jag inte sitta med hela härligheten framme, men även om man har en filt eller tröja över så retar det alltid nån att man ger sitt barn mat, näringsrik mat som man alltid har med sig.
Undra vart världen är på väg.......
Så där, dagens bitch :-)
Igår lade en svägerska ut en länk, från Aftonbladet tror jag det var, där en grupp kvinnor fått mordhot över sig själva och sina barn för att de deltagit i en film på youtube angående ammning. Ehh va??
De flesta som tagit så illa vid sig av den videon var män. Män som valde att titta på en ammningsvideo. Män som jag är helt övertygad om inte har nått emot att se nakna bröst på film, i tidningar, på reklampelare ect.... Varför är det så provocerande att se en kvinna använda brösten till det som dom är gjorda för? Har kvinnor blivit så sexualiserade att våra bröst är objekt i mäns fantasi (inte alla män, det är jag medveten om) och när vi ammar förstörs den illusionen? Jag vet inte.....
Alla kvinnor kan/vill inte amma och det måste få vara deras val, men den dagen jag får barn tänker jag amma, oavsett om jag är hemma, borta eller på stan. Tar nån illa upp, behöver dom inte titta!! Och nej, så klart kommer jag inte sitta med hela härligheten framme, men även om man har en filt eller tröja över så retar det alltid nån att man ger sitt barn mat, näringsrik mat som man alltid har med sig.
Undra vart världen är på väg.......
Så där, dagens bitch :-)
torsdag 18 april 2013
Äntligen!!
Nu har vågen äntligen gjort ett litet hopp!! 115,5 står vågen på idag, det är 2,4 kilo ner sen förra veckan! Härligt!
Bara fortsätta på samma vis, tänka på maten, komma ihåg mellanmål och fortsätta träna. Det är så skönt, allt går så mycket lättare när man väger 22 kilo mindre :-)
Bara fortsätta på samma vis, tänka på maten, komma ihåg mellanmål och fortsätta träna. Det är så skönt, allt går så mycket lättare när man väger 22 kilo mindre :-)
tisdag 16 april 2013
6-veckors kontroll
Gick riktigt bra!! Dom var så nöjda med hur bra allt gått hittills och tyckte jag skulle fortsätta på samma sätt :-)
Deras våg väger inte riktigt som min här hemma, den på St Görans är lite snällare, men enligt den har jag gått ner 7 kilo sen op och jag har tappat 18 cm runt midjan......så det är ju inte konstigt att byxorna inte sitter där dom ska :-)
Bara fortsätta kämpa på med träningen så ska jag nog få ordning på den här kroppen!!
Deras våg väger inte riktigt som min här hemma, den på St Görans är lite snällare, men enligt den har jag gått ner 7 kilo sen op och jag har tappat 18 cm runt midjan......så det är ju inte konstigt att byxorna inte sitter där dom ska :-)
Bara fortsätta kämpa på med träningen så ska jag nog få ordning på den här kroppen!!
söndag 14 april 2013
Rensat garderoben
har jag gjort idag. Blev väldigt tomt. Har nu tagit bort allt som är för stort och sånt som jag inte använt på jättelänge. Ekar lite..... När lönen kommer så ska jag unna mig nya byxor, det är lite snålt när jag bara har ett par som jag kan ha, har iofs tre par kvar i garderoben, ett par sitter bra, ett par är stora men ramlar iaf inte av och sen ett par mjukisbyxor. Men vill ju ha lite nytt och fräscht.
Var på stan med en väninna förra veckan och provade ett par byxor på Lindex. Måste säga att det känns väldigt skönt att kunna ha ett par byxor i storlek 50 istället för 54, kanske om jag har tur så kan jag köpa byxorna i storlek 48 när det väl är dags att handla :-)
Imorgon efter en lång dag på jobbet så åker jag ner till tokstaden igen eftersom jag ska vara på St Görans på återbesök på tisdag. Det går att åka fram och tillbaka samma dag, men jag undviker det om det är möjligt. Blir rätt så drygt att köra så långt på samma dag. Ska bli spännande och se om jag får godkänt hittills :-) Mest spänd på midjemåttet, kommer inte ihåg vad det låg på innan op....blivit markant mindre iaf!
Var på stan med en väninna förra veckan och provade ett par byxor på Lindex. Måste säga att det känns väldigt skönt att kunna ha ett par byxor i storlek 50 istället för 54, kanske om jag har tur så kan jag köpa byxorna i storlek 48 när det väl är dags att handla :-)
Imorgon efter en lång dag på jobbet så åker jag ner till tokstaden igen eftersom jag ska vara på St Görans på återbesök på tisdag. Det går att åka fram och tillbaka samma dag, men jag undviker det om det är möjligt. Blir rätt så drygt att köra så långt på samma dag. Ska bli spännande och se om jag får godkänt hittills :-) Mest spänd på midjemåttet, kommer inte ihåg vad det låg på innan op....blivit markant mindre iaf!
torsdag 11 april 2013
Suck
varför kunde jag inte ha gått ner ett hekto till?? Då hade jag fått ihop minus 20 kilo från flytstart? Men men, bara jobba vidare.
Snart åka och träna, får se om jag får med mig nån att träna med :-) Sen ska jag jobba natt, första natten efter op, vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det med mat under natten, men det löser sig.
Snart åka och träna, får se om jag får med mig nån att träna med :-) Sen ska jag jobba natt, första natten efter op, vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det med mat under natten, men det löser sig.
onsdag 10 april 2013
Plugga igen
Idag har jag pratat med studievägledaren på Dahlander ( gymnasiet i Säter ). Jag ska börja plugga på komvux, då kan jag jobba samtidigt och slipper CSN. Det kommer ta längre tid, men det är det värt.
Jag ska plugga handel, inrikta mig på administration, personalhantering och logistik. Blir nog bra, känns skönt att ha bestämt mig för vad jag vill göra.
Nästa vecka är det 6-veckors kontrollen efter operationen. Får se vad dom säger om hur det gått hittils, kanske ska fråga om det finns nått jag kan göra för att få viktnedgången att gå liite fortare......
Jag ska plugga handel, inrikta mig på administration, personalhantering och logistik. Blir nog bra, känns skönt att ha bestämt mig för vad jag vill göra.
Nästa vecka är det 6-veckors kontrollen efter operationen. Får se vad dom säger om hur det gått hittils, kanske ska fråga om det finns nått jag kan göra för att få viktnedgången att gå liite fortare......
tisdag 9 april 2013
Glass till frukost
är ju inte helt fel.. Innan ni får slaganfall, det är inte så illa som det låter :-)
Jag mixade lättyoughurt och frysta hallon, simsalabim...Glass!!
Nu har håret börjat falla av på riktigt, fan vad det är jobbigt! Har alltid haft långt tjockt hår, men nu försvinner det strå för strå.... Inget kul att tvätta eller borsta håret. Vet att det är tillfälligt och att det kommer ge sig så småningom, men suck!
Blir att klippa håret kort snart tror jag.....
Var på gymmet igår första gången efter förkylningen, är inte helt frisk ännu så jag tar det försiktigt. Ska dit idag oxå, lika bra att passa på när jag har ångan uppe :-)
Jag mixade lättyoughurt och frysta hallon, simsalabim...Glass!!
Nu har håret börjat falla av på riktigt, fan vad det är jobbigt! Har alltid haft långt tjockt hår, men nu försvinner det strå för strå.... Inget kul att tvätta eller borsta håret. Vet att det är tillfälligt och att det kommer ge sig så småningom, men suck!
Blir att klippa håret kort snart tror jag.....
Var på gymmet igår första gången efter förkylningen, är inte helt frisk ännu så jag tar det försiktigt. Ska dit idag oxå, lika bra att passa på när jag har ångan uppe :-)
torsdag 4 april 2013
Sakta men säkert
så går jag neråt. Jag hade nog sett att det gick lite fortare, men så länge det går åt rätt håll så är jag nöjd. Haft en riktigt elak förkylning i en vecka nu så har inte kunnat träna nått, ska sätta igång med det igen nästa vecka.
I måndags var jag ju tillbaka på jobbet efter sjukskrivningen. Det har gått bra, men jag har varit helt slut på kvällarna. Det är stor skillnad att vara hemma och umgås med vänner till att vara på jobbet som är fullt av folk som pratar konstant..... Blir bra bara jag vänjer mig igen.
I måndags var jag ju tillbaka på jobbet efter sjukskrivningen. Det har gått bra, men jag har varit helt slut på kvällarna. Det är stor skillnad att vara hemma och umgås med vänner till att vara på jobbet som är fullt av folk som pratar konstant..... Blir bra bara jag vänjer mig igen.
torsdag 28 mars 2013
Mat
Är ju faktiskt gott, det finns så mycket man kan göra med det. Många som är opade tål inte vissa saker, som sött, fett och kolsyrat. Då får man dumpings. Men jag kan äta allt, i mycket mindre mängd förstås, men endå allt. Har inte fått nån dumping, det betyder ju inte att det inte kan komma senare.
På måndag börjar jag jobba igen.... Ska bli kul att träffa alla kollegor igen, men det skulle inte göra nått att få vara hemma nån vecka till, tiden går så fort :-)
På måndag börjar jag jobba igen.... Ska bli kul att träffa alla kollegor igen, men det skulle inte göra nått att få vara hemma nån vecka till, tiden går så fort :-)
måndag 25 mars 2013
Weekend i Sthlm
Det var en trevlig resa ner till Stockholm med raringens jobb. Hade varit ännu trevligare om jag inte hade haft mensvärk från helvete.....
Vi bodde på Hotell Stureplan, väldigt fint och dom hade helt underbara kuddar i sängen! Och en väldigt stor dusch :-) Middag och underhållning blev det på Golden Hits, jättegod mat och suverän underhållning. Sångarna var jätteduktiga, sjöng 80- och 90-tals hits.
Vi fick välja mellan 2 olika menyer, kött eller fisk. Tre-trätters middag.
David valde kött, den menyn innehöll; förrätt: rostad blomkålsoppa, huvudrätt: oxfile och potatiskaka, efterrätt: chokladkaka med mandelgrädde
Jag valde fisk, den menyn innehöll; förrätt: oxfilecarpaccio, huvudrätt: röding med steka grönsaker, efterätt: vitchokladparfait
Kan ju säga att en tre-rätters middag som opad är inte det lättaste....... 1/4 förrätt, 1/4 huvvudrätt och 3 små skedar efterätt, men gott var det!!
Första gången någonsin som jag varit på weekend/minisemester och gått ner i vikt!! Lycka!
På lördagen så blev det en lång promenad genom Stockholm i strålande solsken, väldigt skönt.
Huvudstaden i all ära, men det var helt underbart att komma hem. Hem till lugnet, skogen, den friska luften.... Stockholm för mig är bara stress, ok i små mängder......
Igår tog vi ut fyrhjulingen på en vända i skogen, mötte upp goda vänner och grillade lite korv. Det är så mysigt. Vänner,solsken, öppen eld och hästar och hundar runt ikring, precis som jag vill ha det.
Vi bodde på Hotell Stureplan, väldigt fint och dom hade helt underbara kuddar i sängen! Och en väldigt stor dusch :-) Middag och underhållning blev det på Golden Hits, jättegod mat och suverän underhållning. Sångarna var jätteduktiga, sjöng 80- och 90-tals hits.
Vi fick välja mellan 2 olika menyer, kött eller fisk. Tre-trätters middag.
David valde kött, den menyn innehöll; förrätt: rostad blomkålsoppa, huvudrätt: oxfile och potatiskaka, efterrätt: chokladkaka med mandelgrädde
Jag valde fisk, den menyn innehöll; förrätt: oxfilecarpaccio, huvudrätt: röding med steka grönsaker, efterätt: vitchokladparfait
Kan ju säga att en tre-rätters middag som opad är inte det lättaste....... 1/4 förrätt, 1/4 huvvudrätt och 3 små skedar efterätt, men gott var det!!
Första gången någonsin som jag varit på weekend/minisemester och gått ner i vikt!! Lycka!
På lördagen så blev det en lång promenad genom Stockholm i strålande solsken, väldigt skönt.
Huvudstaden i all ära, men det var helt underbart att komma hem. Hem till lugnet, skogen, den friska luften.... Stockholm för mig är bara stress, ok i små mängder......
Igår tog vi ut fyrhjulingen på en vända i skogen, mötte upp goda vänner och grillade lite korv. Det är så mysigt. Vänner,solsken, öppen eld och hästar och hundar runt ikring, precis som jag vill ha det.
torsdag 21 mars 2013
Så där ja
Väg dag igen då och nu har jag gått ner lite iaf :-)
Jag vet att det inte är nån fara med platåer, alla får dom ibland. Men det känns jobbigt iaf. Alla år som man kämpat och jobbat med vikten och självkänslan, med dietister och genom överviktsenheter där varje plus på vågen har varit ett nederlag. Det är inte lätt att få huvudet att tänka om efter alla dessa år.
Men jag kämpar vidare, med vikten och självkänslan. Det går åt rätt håll!!
Jag vet att det inte är nån fara med platåer, alla får dom ibland. Men det känns jobbigt iaf. Alla år som man kämpat och jobbat med vikten och självkänslan, med dietister och genom överviktsenheter där varje plus på vågen har varit ett nederlag. Det är inte lätt att få huvudet att tänka om efter alla dessa år.
Men jag kämpar vidare, med vikten och självkänslan. Det går åt rätt håll!!
onsdag 20 mars 2013
Träna igen
Igår var jag och tränade för första gången sen op. Herregud vad jag har tappat kondition!!
Det var inte kul.... Jätteskönt att komma igång igen, men fruktansvärt jobbigt att inte orka som jag gjorde innan. Efter en halvtimme var jag helt slut! Har alltid tränat minst en timme innan op. Men, det är bara härda ut och kämpa på så kommer konditionen snart vara på topp igen. Ska träna imorgon oxå, sen blir det inget mer denna vecka.
Ska ner till Stockholm fredag-lördag, firman sambon jobbar åt har jubileum så det blir hotellnatt och middag med underhållning. Kan bli trevligt, det enda är väl att jag kommer vara yngst.... men det ska bli väldigt skönt att bo på hotell, får se till att mysa ordentligt ;-P
Det var inte kul.... Jätteskönt att komma igång igen, men fruktansvärt jobbigt att inte orka som jag gjorde innan. Efter en halvtimme var jag helt slut! Har alltid tränat minst en timme innan op. Men, det är bara härda ut och kämpa på så kommer konditionen snart vara på topp igen. Ska träna imorgon oxå, sen blir det inget mer denna vecka.
Ska ner till Stockholm fredag-lördag, firman sambon jobbar åt har jubileum så det blir hotellnatt och middag med underhållning. Kan bli trevligt, det enda är väl att jag kommer vara yngst.... men det ska bli väldigt skönt att bo på hotell, får se till att mysa ordentligt ;-P
torsdag 14 mars 2013
Vägdag...
Jag väger mig en gång i veckan, på torsdagar. men idag var det inget roligt. Jag har gått upp!! Iofs bara ett halvt kilo på en vecka men endå! Det var ju inte meningen att jag skulle gå upp i vikt.....
Äter som jag ska, är ute och promenerar...det enda som det skulle kunna vara är att jag inte dricker tillräckligt med vatten. Får bättra mig på det och se hur det ser ut nästa vecka. Har tappat centimeter så det går ju åt rätt håll :-)
Ibland undrar jag om dom verkligen har opererat mig. Dom kanske bara karvade lite i magen på mig och sen sydde ihop mig..... Jag menar, jag kan äta allt ( har iofs inte testat godis, snask, kaffebröd och sånt än, har inget sug efter det heller ), mår väldigt bra och tycker allt går jättebra. Väntar bara på ett bakslag.....
Äter som jag ska, är ute och promenerar...det enda som det skulle kunna vara är att jag inte dricker tillräckligt med vatten. Får bättra mig på det och se hur det ser ut nästa vecka. Har tappat centimeter så det går ju åt rätt håll :-)
Ibland undrar jag om dom verkligen har opererat mig. Dom kanske bara karvade lite i magen på mig och sen sydde ihop mig..... Jag menar, jag kan äta allt ( har iofs inte testat godis, snask, kaffebröd och sånt än, har inget sug efter det heller ), mår väldigt bra och tycker allt går jättebra. Väntar bara på ett bakslag.....
måndag 11 mars 2013
Battery low
En sak som jag inte riktigt hade räknat med var det här med energinivån. Man pratar mycket om allt på informationerna inför op, men det här har dom missat helt.
Som jag sagt förrut så känner jag mig jättepigg!! Glad och full av liv...men...huvudet vill verkligen mer än vad kroppen orkar.
I lördags var jag ut med en väninna och körde hennes hästar, det var en underbar dag och det var så skönt att komma ut, det är så rofyllt att köra häst i solen på en grusväg, njutning på hög nivå. Sen åkte jag och raringen och handlade, på kvällen hade vi vänner över på mat och mellomys.
Jag tyckte att jag tagit det lugnt, men jag fick sota för det igår. Jag var så trött! Det var så illa att jag somnade på sängen en stund (skulle lagt in tvätt). Väldigt skönt iofs men inget jag planerat.
Att energinivån är låg är ju inte så konstigt egentligen, jag får i mig mycket mindre mängd mat än tidigare och eftersom en del av tunntarmen är bortkopplad så är det mindre mängd näring som tas upp.
Jag måste helt enkelt lära mig att lyssna bättre på min kropp, ta det lugnare de här veckorna jag är hemma. Det kommer bli bättre när jag lärt mig var min gräns går och när jag vant mig vid det lägre näringsupptaget
Som jag sagt förrut så känner jag mig jättepigg!! Glad och full av liv...men...huvudet vill verkligen mer än vad kroppen orkar.
I lördags var jag ut med en väninna och körde hennes hästar, det var en underbar dag och det var så skönt att komma ut, det är så rofyllt att köra häst i solen på en grusväg, njutning på hög nivå. Sen åkte jag och raringen och handlade, på kvällen hade vi vänner över på mat och mellomys.
Jag tyckte att jag tagit det lugnt, men jag fick sota för det igår. Jag var så trött! Det var så illa att jag somnade på sängen en stund (skulle lagt in tvätt). Väldigt skönt iofs men inget jag planerat.
Att energinivån är låg är ju inte så konstigt egentligen, jag får i mig mycket mindre mängd mat än tidigare och eftersom en del av tunntarmen är bortkopplad så är det mindre mängd näring som tas upp.
Jag måste helt enkelt lära mig att lyssna bättre på min kropp, ta det lugnare de här veckorna jag är hemma. Det kommer bli bättre när jag lärt mig var min gräns går och när jag vant mig vid det lägre näringsupptaget
fredag 8 mars 2013
Livet leker
Nu har det gått en vecka sen op. Allt har gått väldigt bra, jag är väldigt pigg, har inte ont och det går väldigt bra med maten. Känner ingen hunger, men äter efter klockan varannan timme.
2,5 kilo har jag gått ner sen op, nästan 17 kilo sen jag började med flytet. 17 kilo! Det är mycket!
2,5 kilo har jag gått ner sen op, nästan 17 kilo sen jag började med flytet. 17 kilo! Det är mycket!
Det är en hel del som hänt om man bara ser ansiktet, jättesvårt att se det när man ser sig själv varje dag, men när man lägger bilderna så här bredvid varandra så ger det perspektiv :-)
Igår kväll åt vi stekt lax och frästa grönsaker, förr hade jag lätt kunnat äta 2 portionsbitar lax, nu fick jag i mig knappt en halv och en sked grönsaker... Det kommer nog märkas lite på matkontot, alla i familjen får ändra på sig lite mer än planerat. Tur att mina pojkar gillar grönsaker, kommer bli mycket mer av den vararn.
Om man skulle ta sig en promenad i det underbara vädret, till och med solen lyser på mig! Har kommit fram till en sak bara....ska jag fortsätta må så här bra resten av sjukskrivningen, kommer jag klättra på väggarna om ett par veckor :-) Tur jag har en hel del underbara vänner som jag kan våldgästa.
Puss på er <3
söndag 3 mars 2013
Jag lever
Operationen gick bra, det var vad kirurgen sa iaf, hon sa att det var lite svårt att komma åt pga min storlek men allt gick fint.
Det var riktigt jobbigt att sitta utanför operationsavdelningen och vänta på min tur. När jag väl skulle in så fanns det ju inte nån återvändo. Jättetrevlig narkosläkare, talade om precis vad som skulle hända och när. Precis innan han ger mig smärtstillande och narkosmedel säger han: Efter operationen kommer du få flytta över till sängen du ska ha på avdelningen, den sängen kommer stå på din vänstra sida, kom ihåg det.
Öööh, på nått sätt måste jag kommit ihåg det men jag har inget minne av att jag har flyttat över mig tilll den andra sängen. Kommer ihåg att jag fick starka smärtsillande, jisses vad det snurrade i huvudet, och sen narkosmedlet, sen är det svart till jag vaknade på uppvaket.
Väldigt trevlig personal var det på St Görans, kännde mig i goda händer, men oj så skönt att komma hem. Eller hem och hem, till mina föräldrar.
Det är lite kämpigt att få i sig de 2 dl som dietisten vill att jag ska ha i mig till varje måltid, 1-1,5 går bra sen är det stopp. Men så är ju den del av magsäcken som är kvar svullen, så det kommer gå bättre och bättre för varje dag.
Det som är skönt är att jag inte har särskilt ont i magen, det är mer obehagligt och spänner lite. Däremot har jag ont i ryggen och ena axeln, det beror på gasen som används för att spänna upp buken under op. Det tar ett tag men försvinner av sig själv.
Nu är det bara att fortsätta kämpa med mitt nya liv. Äta, vila, dricka, vila, äta, vila, dricka, vila osv....
Om 10-14 dagar kommer stygnen ramla av, sen kan jag börja träna lite försiktigt igen.
Livet ser ljust ut igen, nu är det bara att vänta och se hur mkt min kropp vill gå ner.
Det var riktigt jobbigt att sitta utanför operationsavdelningen och vänta på min tur. När jag väl skulle in så fanns det ju inte nån återvändo. Jättetrevlig narkosläkare, talade om precis vad som skulle hända och när. Precis innan han ger mig smärtstillande och narkosmedel säger han: Efter operationen kommer du få flytta över till sängen du ska ha på avdelningen, den sängen kommer stå på din vänstra sida, kom ihåg det.
Öööh, på nått sätt måste jag kommit ihåg det men jag har inget minne av att jag har flyttat över mig tilll den andra sängen. Kommer ihåg att jag fick starka smärtsillande, jisses vad det snurrade i huvudet, och sen narkosmedlet, sen är det svart till jag vaknade på uppvaket.
Väldigt trevlig personal var det på St Görans, kännde mig i goda händer, men oj så skönt att komma hem. Eller hem och hem, till mina föräldrar.
Det är lite kämpigt att få i sig de 2 dl som dietisten vill att jag ska ha i mig till varje måltid, 1-1,5 går bra sen är det stopp. Men så är ju den del av magsäcken som är kvar svullen, så det kommer gå bättre och bättre för varje dag.
Det som är skönt är att jag inte har särskilt ont i magen, det är mer obehagligt och spänner lite. Däremot har jag ont i ryggen och ena axeln, det beror på gasen som används för att spänna upp buken under op. Det tar ett tag men försvinner av sig själv.
Nu är det bara att fortsätta kämpa med mitt nya liv. Äta, vila, dricka, vila, äta, vila, dricka, vila osv....
Om 10-14 dagar kommer stygnen ramla av, sen kan jag börja träna lite försiktigt igen.
Livet ser ljust ut igen, nu är det bara att vänta och se hur mkt min kropp vill gå ner.
onsdag 27 februari 2013
Nervös
Mår illa. Känner mig färdig. Många tankar i huvudet nu....har jag valt rätt? Kommer det gå bra? Kommer jag vakna efter narkosen?
Andas nu....allt kommer gå fint, läkarna vet vad dom gör. Vi ses på andra sidan.
måndag 25 februari 2013
Lycklig!!
Idag fick jag svar på proverna.
Trodde först inte att det skulle bli någon op, när jag fick tag på sköterskan på St Görans så sa hon att provsvaret låg på 64. Då sjönk mitt hjärta, tänkte att det var det, ingen op för mig. Men hon var tvungen att prata med kirurgen innan jag kunde få ett säkert svar.
Hon ringde tillbaka på em och sa att operationen blir av!! Kirurgen hade sagt att olika analysmaskiner kan ge olika svar, så dom går på de svaren de fått på St Görans. Ingen är väl gladare än jag över det beslutet!
Så på torsdag, kära vänner, åker vi tidigt hemifrån. Kl 10 är det min tur att kliva in i operationssalen mot ett nytt liv!!
Trodde först inte att det skulle bli någon op, när jag fick tag på sköterskan på St Görans så sa hon att provsvaret låg på 64. Då sjönk mitt hjärta, tänkte att det var det, ingen op för mig. Men hon var tvungen att prata med kirurgen innan jag kunde få ett säkert svar.
Hon ringde tillbaka på em och sa att operationen blir av!! Kirurgen hade sagt att olika analysmaskiner kan ge olika svar, så dom går på de svaren de fått på St Görans. Ingen är väl gladare än jag över det beslutet!
Så på torsdag, kära vänner, åker vi tidigt hemifrån. Kl 10 är det min tur att kliva in i operationssalen mot ett nytt liv!!
lördag 23 februari 2013
Väntar
Det är bara att inse att jag inte är gjord för att gå och vänta på saker.
Var ju och tog blodprov igår, på vc säger dom att proverna åker upp till Falu Lasarett för analys. Ringer kem. labb på Falu L. för att höra hur lång tid det kan ta. Får till svar att proverna från Säter brukar vara inne vid 14 och de resultaten brukar dom ha vid 16-17.... Hoppades verkligen att de skulle hinna få svaren och faxa ner dom till St Görans innan personalen där gick hem. Men tydligen inte. Nu har jag ju inget val, jag måste vänta till på måndag innan jag kan få svar.
Går oxå och hoppas att provsvaret är bra, att det ligger på 52 eller lägre, då får jag operationen. Skulle det ligga på 60-70, ja då blir det inget.....
Det börjar bli väldigt svårt med sopporna nu. Blir illamående bara jag tänker på dom och de är så söta att jag kväljs. Ska äta dom fram till op, om jag får nån, så jag hoppas att det blir nu på torsdag. Känns lite tungt att jag får svar på måndag, det är ju inte så lång tid att planera på om det blir op, är ju lite som ska fixas.
Är väldigt glad över att jag har en så bra chef som jag har, hon är helt insatt i det jag går igenom, har har full förståelse för hur det har krånglat hittills och hjälper till så gott hon kan.
Vet inte vad jag skulle gjort utan alla underbara människor i min närhet under alla dessa med och motgångar. Jag är så tacksam för alla de som jag älskar, familj, vänner och kollegor, som stöttar och uppmuntrar. Jag visar det garanterat inte alla gånger men jag vill att ni ska veta hur mycket ni betyder för mig!
Var ju och tog blodprov igår, på vc säger dom att proverna åker upp till Falu Lasarett för analys. Ringer kem. labb på Falu L. för att höra hur lång tid det kan ta. Får till svar att proverna från Säter brukar vara inne vid 14 och de resultaten brukar dom ha vid 16-17.... Hoppades verkligen att de skulle hinna få svaren och faxa ner dom till St Görans innan personalen där gick hem. Men tydligen inte. Nu har jag ju inget val, jag måste vänta till på måndag innan jag kan få svar.
Går oxå och hoppas att provsvaret är bra, att det ligger på 52 eller lägre, då får jag operationen. Skulle det ligga på 60-70, ja då blir det inget.....
Det börjar bli väldigt svårt med sopporna nu. Blir illamående bara jag tänker på dom och de är så söta att jag kväljs. Ska äta dom fram till op, om jag får nån, så jag hoppas att det blir nu på torsdag. Känns lite tungt att jag får svar på måndag, det är ju inte så lång tid att planera på om det blir op, är ju lite som ska fixas.
Är väldigt glad över att jag har en så bra chef som jag har, hon är helt insatt i det jag går igenom, har har full förståelse för hur det har krånglat hittills och hjälper till så gott hon kan.
Vet inte vad jag skulle gjort utan alla underbara människor i min närhet under alla dessa med och motgångar. Jag är så tacksam för alla de som jag älskar, familj, vänner och kollegor, som stöttar och uppmuntrar. Jag visar det garanterat inte alla gånger men jag vill att ni ska veta hur mycket ni betyder för mig!
fredag 22 februari 2013
Upp och ner, fram och tillbaka
Det blir många turer i den här dansen. Har varit och tagit nytt blodprov idag, APT tid, och om det provsvaret är samma som det varit tidigare, 52, så blir det op nästa vecka. Det är inte lätt det här. En riktig berg och dalbana
torsdag 21 februari 2013
Dags att ge upp?
Det blir bara bättre och bättre.....
Fick tag på St Görans idag, dom skulle ju ha ringt i tisdags eller igår. Inte var det särskilt positiva besked inte...
Hon jag pratade med sa att proverna jag tog var bra, inget avvikande...men... Koagulationsläkaren sa att det ändå kunde vara nått fel, fler faktorer som behövde räknas in. Han ska prata med kirurgen idag, men det kunde sluta med att dom inte vågar/kan operera mig. Då är jag tillbaka på ruta ett...
Jag hoppas verkligen att de ringer tillbaka idag med ett positivt besked, men jag tvivlar just nu
Kanske lika bra att ge upp nu, släppa drömmarna om ett eget litet barn, en egen familj.
Jag menar, har jag inte lyckats på 17-18 år att gå ner på egen hand, så är det nog rätt kört
Faan, jag behövde inte det här.....
ps, ingen höjdare att få såna här besked på jobbet, lite svårt att hålla tillbaka tårarna
Fick tag på St Görans idag, dom skulle ju ha ringt i tisdags eller igår. Inte var det särskilt positiva besked inte...
Hon jag pratade med sa att proverna jag tog var bra, inget avvikande...men... Koagulationsläkaren sa att det ändå kunde vara nått fel, fler faktorer som behövde räknas in. Han ska prata med kirurgen idag, men det kunde sluta med att dom inte vågar/kan operera mig. Då är jag tillbaka på ruta ett...
Jag hoppas verkligen att de ringer tillbaka idag med ett positivt besked, men jag tvivlar just nu
Kanske lika bra att ge upp nu, släppa drömmarna om ett eget litet barn, en egen familj.
Jag menar, har jag inte lyckats på 17-18 år att gå ner på egen hand, så är det nog rätt kört
Faan, jag behövde inte det här.....
ps, ingen höjdare att få såna här besked på jobbet, lite svårt att hålla tillbaka tårarna
lördag 16 februari 2013
Vågar jag hoppas?
Igår ringde dom från St Görans, min operation är preliminärbokad till den 28/2, knappt två veckor kvar...... Dom ska höra av sig tisdag eller onsdag nästa vecka när alla provsvar har kommit och då får jag veta exakt datum och tid för när op blir. Jag hoppas verkligen att det inte kommer vara några fel på provsvaren för då skulle det bli ytterligare utredningar och ingen vet hur lång tid sånt kan ta.
Jag är ju egentligen glad att sånt här upptäcks innan op, hade inte varit så roligt om man skulle förblöda på operationsbordet, men det har känts väldigt tungt eftersom mållinjen var så väldigt nära.
Bara fortsätta med dom underbara sopporna, visst är allt man kan gå ner innan op bra, men det är inte så jävla roligt att äta dom.. Har väl aldrig tittat på så mycket matprogram på tv:n som nu under flytet :-)
Det börjar märkas mer på kroppen att jag har tappat en del iaf, alla dessa "volanger" har liksom blivit sladdrigare. Blir rejäla svallvågor när man stöter emot nått, en riktig höjdare tycker karln och knuffar på magen en gång till
Jag är ju egentligen glad att sånt här upptäcks innan op, hade inte varit så roligt om man skulle förblöda på operationsbordet, men det har känts väldigt tungt eftersom mållinjen var så väldigt nära.
Bara fortsätta med dom underbara sopporna, visst är allt man kan gå ner innan op bra, men det är inte så jävla roligt att äta dom.. Har väl aldrig tittat på så mycket matprogram på tv:n som nu under flytet :-)
Det börjar märkas mer på kroppen att jag har tappat en del iaf, alla dessa "volanger" har liksom blivit sladdrigare. Blir rejäla svallvågor när man stöter emot nått, en riktig höjdare tycker karln och knuffar på magen en gång till
måndag 11 februari 2013
Helvetes jävla......
skit!!! Jaha, ingen op på torsdag!!
Kom till St Görans idag, träffade narkosläkaren, allt såg fint ut, träffade inskrivningsköterskan, allt var bra och hon hälsade mig välkommen tillbaka på torsdag.
Nu när jag kom hem ringer hon och talar om att dom inte kan operera mig på torsdag! WTF!!
Tydligen hade jag liiite förhöjda värden på blödningsrisken, så dom kan inte. Det måste tas nya prover, specialprover, så dom ska ringa till VC här i Säter imorgon. Jag hoppas verkligen att jag kan åka ner och ta de proverna imorgon så de kan få de nya svaren så fort som möjligt.
Enligt sköterskan behövde det inte betyda att det var nån fara, kunde ha att göra med att jag har antikroppar mot lupus.....jaha...
Jag behöver verkligen inte det här, hur mkt ska man orka med?? Just nu sitter gråten som en klump i halsen och jag har fallit ner i en väldigt djup grop
Jag borde vara glad att dom kollar upp sånt här noga, men jag kan inte vara det. Hur länge får jag vänta nu då?? Fan
Nu när jag kom hem ringer hon och talar om att dom inte kan operera mig på torsdag! WTF!!
Tydligen hade jag liiite förhöjda värden på blödningsrisken, så dom kan inte. Det måste tas nya prover, specialprover, så dom ska ringa till VC här i Säter imorgon. Jag hoppas verkligen att jag kan åka ner och ta de proverna imorgon så de kan få de nya svaren så fort som möjligt.
Enligt sköterskan behövde det inte betyda att det var nån fara, kunde ha att göra med att jag har antikroppar mot lupus.....jaha...
Jag behöver verkligen inte det här, hur mkt ska man orka med?? Just nu sitter gråten som en klump i halsen och jag har fallit ner i en väldigt djup grop
Jag borde vara glad att dom kollar upp sånt här noga, men jag kan inte vara det. Hur länge får jag vänta nu då?? Fan
fredag 8 februari 2013
Ut på vägen
Imorgon blir det att sakta och försiktigt köra ner till Södertälje, snön yr tydligen där oxå. På måndag ska jag till narkosläkaren. Spännande, har aldrig varit sövd förr. Jag litar på läkarna, dom vet vad dom gör. Dom jobbar ju med det här hela dagarna :-)
11,6 kilo hittills.
onsdag 6 februari 2013
Snart så
är det dags! Bara åtta dagar till operation!! Trodde faktiskt att jag skulle vara mer nervös, men det känns riktigt bra. Får se hur det känns på op-morgon, men just nu, piece-of-cake!
Har börjat träna igen, på Må Bättre i Säter. Riktigt fina lokaler och grymt trevlig personal. Sen är ju namnet väldigt passande också, allt jag gör nu kommer ju få mig att må bättre :-)
10,7 kilo har jag gått ner nu, börjar kännas på kläderna, särskilt arbetskläderna, inga korvskinn längre!! Får se hur de sitter när jag kommer tillbaka från sjukskrivningen. Jag gör mitt sista pass idag, sen har jag semester en vecka eftersom det blir så mycket åkande fram och tillbaka till Stockholm, sen sjukskriven i fyra veckor. Skönt med lite extra semester
Har börjat träna igen, på Må Bättre i Säter. Riktigt fina lokaler och grymt trevlig personal. Sen är ju namnet väldigt passande också, allt jag gör nu kommer ju få mig att må bättre :-)
10,7 kilo har jag gått ner nu, börjar kännas på kläderna, särskilt arbetskläderna, inga korvskinn längre!! Får se hur de sitter när jag kommer tillbaka från sjukskrivningen. Jag gör mitt sista pass idag, sen har jag semester en vecka eftersom det blir så mycket åkande fram och tillbaka till Stockholm, sen sjukskriven i fyra veckor. Skönt med lite extra semester
lördag 26 januari 2013
19 dagar kvar
till operation. Vikten har gått lite upp och ner några dagar nu, har druckigt för lite vatten. Men idag visade den iaf att jag hittils gått ner 7,8 kilo....på två veckor, rätt bra om jag får säga det själv :-)
Det är ju bara lite synd att jag är så hemmablind, jag ser ingen skillnad, får lita på alla andra som ser den. Däremot så känns det på arbetskläderna, nu måste jag dra ihop snöret i byxorna annars halkar dom av!!
Håller på att bli tvärförkyld, snorar och hostar om vart annat. Jag har verkligen inte tid att bli sjuk nu!! Kan ju inte kurera mig som vanligt iom flytet, nån som har nått bra tips?
Det är ju bara lite synd att jag är så hemmablind, jag ser ingen skillnad, får lita på alla andra som ser den. Däremot så känns det på arbetskläderna, nu måste jag dra ihop snöret i byxorna annars halkar dom av!!
Håller på att bli tvärförkyld, snorar och hostar om vart annat. Jag har verkligen inte tid att bli sjuk nu!! Kan ju inte kurera mig som vanligt iom flytet, nån som har nått bra tips?
måndag 21 januari 2013
Hoppsan Kerstin
Det går undan nu :-)
Blev väldigt glad när jag ställde mig på vågen i morse! -6,4 kilo sen jag började med flytet! Super! Nu känns det inte lika jobbigt att gå ner 10 kilo till op-dagen. Har ju 24 dagar kvar till op.
Nu börjar det bli svårt att komma ihåg att äta alla påsar, hungerkänslorna börjar försvinna, nästan så jag måste ställa klockan....kanske skulle haft Skalmans mat- och sovklocka :-)
Puss på er godingar, idag är en bra dag!!
Blev väldigt glad när jag ställde mig på vågen i morse! -6,4 kilo sen jag började med flytet! Super! Nu känns det inte lika jobbigt att gå ner 10 kilo till op-dagen. Har ju 24 dagar kvar till op.
Nu börjar det bli svårt att komma ihåg att äta alla påsar, hungerkänslorna börjar försvinna, nästan så jag måste ställa klockan....kanske skulle haft Skalmans mat- och sovklocka :-)
Puss på er godingar, idag är en bra dag!!
fredag 18 januari 2013
Jobbigt värre
Just nu är det jobbigt. Snart gått en vecka på flyt och den är ju som bekant värst, men det här hade jag glömt bort (läs förträngt) : denna känsla av nedstämdhet! Jisses.... Allt är verkligen bara piss just nu.
Man får inte äta, men ska hjälpa till att laga mat.
Sliter och släpar både på jobbet och hemma, känna att man inte har tid eller möjlighet att göra det man vill göra.
Känna sig fet, äcklig och fruktansvärt oattraktiv (den härliga andedräkten man får av att flyta hjälper ju verkligen till)
Inte hjälper det när nån säger; Men vad sur du ser ut, le lite. Varför då? Känns inte som jag har nått att le åt nu. Jag vet ju att det kommer bli bättre om nån vecka, men det hjälper inte mig just nu
Man får inte äta, men ska hjälpa till att laga mat.
Sliter och släpar både på jobbet och hemma, känna att man inte har tid eller möjlighet att göra det man vill göra.
Känna sig fet, äcklig och fruktansvärt oattraktiv (den härliga andedräkten man får av att flyta hjälper ju verkligen till)
Inte hjälper det när nån säger; Men vad sur du ser ut, le lite. Varför då? Känns inte som jag har nått att le åt nu. Jag vet ju att det kommer bli bättre om nån vecka, men det hjälper inte mig just nu
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)