Sakta men säkert ska jag nå mitt mål

kämpa för en hälsosam vikt och få större chans att utöka vår lilla familj med barn

lördag 22 mars 2014

Bebis+blåsa

Var ju på ul i måndags och jag var så nervös när vi satt i väntrummet. Hjärtat var lugn som en filbunke, hans inställning är ju att allt löser sig, allt blir bra. Min var att jag har inbillat mig allt, att jag bara var fet igen.
Men när vi kom in och hon började med sin undersökning och det första man får se är ett hjärta som slår starkt och stadigt så blev jag så lugn. Sen gick hon igenom allt och lät väldigt nöjd när hon såg att bebisen hade svalt fostervatten. Könet kunde vi inte se så det blir en överraskning för alla :-) Blev inte flyttad iaf så det är fortfarande beräknad förlossning den 7/8.

Bebis har en period på kvällarna mellen 20-21 när det är full fart i magen. Det värsta är när h*n steppar på blåsan... Spelar liksom ingen roll att man precis varit på dass, man blir pinknödig likförbannat!
Kommer nog ta ett tag innan man kan känna nått från utsidan, dels har jag en hel del extra vaddering kvar och sen ligger tydligen moderkakan i framvägg så den absorberar stötarna. Därför tyckte barnmorskan att det var konstigt att jag redan kännt bebisen, men alla är ju olika känsliga.

Den andra april är det dags för ett besök hos mvc igen, får se om jag får nån utskällning då för att jag inte gått ner i vikt som hon ville... Pratade med dietisten på Skönvikt när jag var där i onsdags och hon tyckte inte att jag skulle bry mig i det, att ha gått upp 2,5 kilo i v.21 var inget att hänga upp sig på. Om bm på mvc hade nått att säga skulle jag hänsvisa henne till dietisten :-)
Å vad jag gillar personalen på Skönvikt!

lördag 15 mars 2014

Ultraljud

På måndag är det dags för ultraljud och vi ska få se det lilla livet. Har ju iofs redan sett den två gånger, men den var ju så liten så jag fokuserade bara på hjärtat som slog. Har haft lite knepiga tankar inför ul, att magen är tom, att den är död, att jag bara inbillat mig hela graviditeten....

Men i morse när det var sån fart på h*n så är det svårt att tro det skulle vara inbillning :-)

Är ju inte ensam om såna tankar, många blivande mammor känner lika... Men oro är väl en del av det. När bebis är ute finns det en miljard nya saker att oroa sig för.
Allt ska nog gå bra, bara sluta fundera så mycket och sluta googla, finns ju nästan bara skräckhistorier att läsa och det behöver jag inte just nu :-P