Nervös

Mår illa. Känner mig färdig. Många tankar i huvudet nu....har jag valt rätt? Kommer det gå bra? Kommer jag vakna efter narkosen? Andas nu....allt kommer gå fint, läkarna vet vad dom gör. Vi ses på andra sidan.

Lycklig!!

Idag fick jag svar på proverna.

Trodde först inte att det skulle bli någon op, när jag fick tag på sköterskan på St Görans så sa hon att provsvaret låg på 64. Då sjönk mitt hjärta, tänkte att det var det, ingen op för mig. Men hon var tvungen att prata med kirurgen innan jag kunde få ett säkert svar.
Hon ringde tillbaka på em och sa att operationen blir av!! Kirurgen hade sagt att olika analysmaskiner kan ge olika svar, så dom går på de svaren de fått på St Görans. Ingen är väl gladare än jag över det beslutet!

Så på torsdag, kära vänner, åker vi tidigt hemifrån. Kl 10 är det min tur att kliva in i operationssalen mot ett nytt liv!!

Väntar

Det är bara att inse att jag inte är gjord för att gå och vänta på saker.
Var ju och tog blodprov igår, på vc säger dom att proverna åker upp till Falu Lasarett för analys. Ringer kem. labb på Falu L. för att höra hur lång tid det kan ta. Får till svar att proverna från Säter brukar vara inne vid 14 och de resultaten brukar dom ha vid 16-17.... Hoppades verkligen att de skulle hinna få svaren och faxa ner dom till St Görans innan personalen där gick hem. Men tydligen inte. Nu har jag ju inget val, jag måste vänta till på måndag innan jag kan få svar.

Går oxå och hoppas att provsvaret är bra, att det ligger på 52 eller lägre, då får jag operationen. Skulle det ligga på 60-70, ja då blir det inget.....

Det börjar bli väldigt svårt med sopporna nu. Blir illamående bara jag tänker på dom och de är så söta att jag kväljs. Ska äta dom fram till op,  om jag får nån, så jag hoppas att det blir nu på torsdag. Känns lite tungt att jag får svar på måndag, det är ju inte så lång tid att planera på om det blir op, är ju lite som ska fixas.
Är väldigt glad över att jag har en så bra chef som jag har, hon är helt insatt i det jag går igenom, har har full förståelse för hur det har krånglat hittills och hjälper till så gott hon kan.

Vet inte vad jag skulle gjort utan alla underbara människor i min närhet under alla dessa med och motgångar. Jag är så tacksam för alla de som jag älskar, familj, vänner och kollegor, som stöttar och uppmuntrar. Jag visar det garanterat inte alla gånger men jag vill att ni ska veta hur mycket ni betyder för mig!


                                                   

Upp och ner, fram och tillbaka

Det blir många turer i den här dansen. Har varit och tagit nytt blodprov idag, APT tid, och om det provsvaret är samma som det varit tidigare, 52, så blir det op nästa vecka. Det är inte lätt det här. En riktig berg och dalbana

Dags att ge upp?

Det blir bara bättre och bättre.....
Fick tag på St Görans idag, dom skulle ju ha ringt i tisdags eller igår. Inte var det särskilt positiva besked inte...
Hon jag pratade med sa att proverna jag tog var bra, inget avvikande...men... Koagulationsläkaren sa att det ändå kunde vara nått fel, fler faktorer som behövde räknas in. Han ska prata med kirurgen idag, men det kunde sluta med att dom inte vågar/kan operera mig. Då är jag tillbaka på ruta ett...
Jag hoppas verkligen att de ringer tillbaka idag med ett positivt besked, men jag tvivlar just nu

Kanske lika bra att ge upp nu, släppa drömmarna om ett eget litet barn, en egen familj.
Jag menar, har jag inte lyckats på 17-18 år att gå ner på egen hand, så är det nog rätt kört

Faan, jag behövde inte det här.....

ps, ingen höjdare att få såna här besked på jobbet, lite svårt att hålla tillbaka tårarna

Vågar jag hoppas?

Igår ringde dom från St Görans, min operation är preliminärbokad till den 28/2, knappt två veckor kvar...... Dom ska höra av sig tisdag eller onsdag nästa vecka när alla provsvar har kommit och då får jag veta exakt datum och tid för när op blir. Jag hoppas verkligen att det inte kommer vara några fel på provsvaren för då skulle det bli ytterligare utredningar och ingen vet hur lång tid sånt kan ta.
Jag är ju egentligen glad att sånt här upptäcks innan op, hade inte varit så roligt om man skulle förblöda på operationsbordet, men det har känts väldigt tungt eftersom mållinjen var så väldigt nära.
 Bara fortsätta med dom underbara sopporna, visst är allt man kan gå ner innan op bra, men det är inte så jävla roligt att äta dom.. Har väl aldrig tittat på så mycket matprogram på tv:n som nu under flytet :-)

Det börjar märkas mer på kroppen att jag har tappat en del iaf, alla dessa "volanger" har liksom blivit sladdrigare. Blir rejäla svallvågor när man stöter emot nått, en riktig höjdare tycker karln och knuffar på magen en gång till

Helvetes jävla......

skit!!! Jaha, ingen op på torsdag!! Kom till St Görans idag, träffade narkosläkaren, allt såg fint ut, träffade inskrivningsköterskan, allt var bra och hon hälsade mig välkommen tillbaka på torsdag.
 Nu när jag kom hem ringer hon och talar om att dom inte kan operera mig på torsdag! WTF!!
Tydligen hade jag liiite förhöjda värden på blödningsrisken, så dom kan inte. Det måste tas nya prover, specialprover, så dom ska ringa till VC här i Säter imorgon. Jag hoppas verkligen att jag kan åka ner och ta de proverna imorgon så de kan få de nya svaren så fort som möjligt.
Enligt sköterskan behövde det inte betyda att det var nån fara, kunde ha att göra med att jag har antikroppar mot lupus.....jaha...

 Jag behöver verkligen inte det här, hur mkt ska man orka med?? Just nu sitter gråten som en klump i halsen och jag har fallit ner i en väldigt djup grop

 Jag borde vara glad att dom kollar upp sånt här noga, men jag kan inte vara det. Hur länge får jag vänta nu då?? Fan

Ut på vägen

Imorgon blir det att sakta och försiktigt köra ner till Södertälje, snön yr tydligen där oxå. På måndag ska jag till narkosläkaren. Spännande, har aldrig varit sövd förr. Jag litar på läkarna, dom vet vad dom gör. Dom jobbar ju med det här hela dagarna :-) 11,6 kilo hittills.

Snart så

är det dags! Bara åtta dagar till operation!! Trodde faktiskt att jag skulle vara mer nervös, men det känns riktigt bra. Får se hur det känns på op-morgon, men just nu, piece-of-cake!

Har börjat träna igen, på Må Bättre i Säter. Riktigt fina lokaler och grymt trevlig personal. Sen är ju namnet väldigt passande också, allt jag gör nu kommer ju få mig att må bättre :-)

10,7 kilo har jag gått ner nu, börjar kännas på kläderna, särskilt arbetskläderna, inga korvskinn längre!! Får se hur de sitter när jag kommer tillbaka från sjukskrivningen. Jag gör mitt sista pass idag, sen har jag semester en vecka eftersom det blir så mycket åkande fram och tillbaka till Stockholm, sen sjukskriven i fyra veckor. Skönt med lite extra semester