Läkare vet inte allt

För nån månad sen var jag ju iväg till läkaren på halvårskontroll. Allt var fint men läkaren sa att jag inte ska räkna med att gå ner nått mer, att jag skulle vara nöjd med det jag gått ner.

Jag ville så klart inte lyssna på det örat. Jag var jättenöjd med det jag lyckats gå ner, men jag kände mig inte färdig. Så jag har tränat och tänkt lite mer på vad jag har ätit och skam den som ger sig! Vågen har tagit ett litet skutt!! Nu är jag snart nere på åttio-talet, har inte varit där sen gymnasiet.

Jag är glad idag :-)

Flåset blir bättre

Det har gjort stor skillnad sen jag smackade in med mer konditionsträning på gymmet. Putet på magen har blivit lite mindre och jag fixar nu att springa i en minut! Låter rätt fånigt, men för mig är det stort. Hållt i träningen ett tag nu oxå så jag slipper mer eller mindre den där träningsvärken, bara hålla efter det jag börjat med.
Det enda som är riktigt jobbigt med att springa är att efter ha gått ner så pass mycket som jag gjort så finns ju ett antal kilo lös hud som inte riktigt flaxar i takt med mina steg på löpbandet. Undrar verkligen hur jag ser ut bakifrån?? Känner ju hur det skvalpar och har sig, men ingen som har skrattat än iaf :-)

Idag ska jag se om jag inte kan få med mig min träningskompanjon, det är lite tråkigt att träna ensam